Ibland..

Jag bestämde mig för länge sedan, i samband med att jag startade bloggen, att jag inte skulle skriva något som helst personligt.. Varför kan man undra sig, och det är en bra fråga. Jag har för det mesta skrivit saker som är positivt, inte gått ner så mycket på djupet, utan bara försökt att skriva av mig lite kring saker som jag trott att någon skulle vilja ha någon glädje i att läsa.. Jag tror faktiskt inte att jag har skrivit något om mina tankar, funderingar, reflektioner, glädje, gråt ur en personlig synvinkel där mina närmaste nämnts. Det första jag egentligen skrev med lite personlig prägel var nog de olika inläggen om hundarna..

Varför skriver jag då inget om vad som egentligen snurrar under skallbenet, mina funderingar, tankar, drömmar och mardrömmar? Jo, för att det är så himla lätt att allt misstolkas, att allt bara, blir fel. Någon läser bloggen som i sin tur berättar för någon annan att "Nu mår Anna jättedåligt och håller på att riva lägenheten", denna pratar sedan med den tredje som läser ur något helt annat och sedan så får en fjärde reda på allt och bloggen besöks av människor som man inte ens trodde kunde komma ihåg ens namn..

Det är trots allt lite skrämmande att inte veta vilka som läser bloggen.. Min blogg är så pass "okänd" så jag tycker att det borde vara folk jag vet vilka dom är som läser, men ändå så känner jag mig så himla utlämnad av att inte veta. Jag skulle kunna göra bloggen "hemlig" med lösenord och hela baletten.. Men samtidigt så vet jag till slut inte vilka eller vilka jag kommer skriva för, mig själv eller för någon annan? Kommer jag tycka att det är lika "roligt" att blogga då eller kommer jag försöka hålla innehållet i bloggen i linje med vad de jag vet läser bloggen är intresserade av att läsa?

Jaja, det här är egentligen ett rätt onödigt inlägg. Vi får se om jag kanske göra vissa ändringar i vad som kommer behandlas i bloggen.. Det känns så, men jag är osäker. Till dess fortsätter jag att rapportera om oväsentliga saker och skippar att blogga vissa dagar.

Det blir enklast så.

På återseende!